Vad är avfallsdirektivet?

Avfallsdirektivet är en lagstiftning inom EU som reglerar hanteringen av avfall. Direktivets syfte är att minska negativa miljökonsekvenser av avfallshantering och främja cirkulär ekonomi genom återanvändning och återvinning. Direktivet är antaget i svensk lagstiftning, bland annat i miljöbalkens regler.

En viktig del i direktivet är den så kallade avfallshierarkin eller avfallstrappan. Det är en vägledande modell som anger hur vi ska prioritera för att minska avfall och öka resursanvändningen. Avfallshierarkin innehåller fem olika nivåer:

1. förebygga
2. återanvända
3. återvinna
4. energiåtervinna
5. deponera.

I första hand ska man förebygga att avfall uppkommer, till exempel genom att göra produkter så att de håller längre, går att reparera och återanvända. I andra hand ska produkter återanvändas eller materialåtervinnas så att materialen kan användas som råmaterial i nya produkter. Om avfallet varken kan återanvändas eller återvinnas kan man använda den för utvinning av energi, till exempel genom förbränning. I sista hand ska avfallet deponeras på ett säkert sätt. Det görs om inget av de andra alternativen för avfallshantering är möjlig.

Avfallsdirektivet spelar en avgörande roll för att säkerställa att avfall hanteras på ett hållbart sätt inom EU. Direktivet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska avfallsmängder och främja återanvändning och återvinning. Genom avfallsdirektivet fastställs tydliga mål för hur mycket avfall som ska återvinnas och hur mycket som får deponeras. Det stärker även kraven på insamling av särskilda typer av avfall, såsom elektroniskt avfall och farligt avfall, för att minimera miljöpåverkan. Genom att följa avfallsdirektivet bidrar vi till att skapa en mer cirkulär ekonomi och en hållbar framtid.

Du kan läsa mer om lagar och regler om avfall på Naturvårdsverkets webbsida.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult i frågor som rör avfall. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Föreskrifter och lagar som styr företags verksamhet.
• Compliance – Företagets anpassning till lagar och riktlinjer.
• ECHA – EU-myndighet för kemikaliesäkerhet och reglering.
• Kemikalielagstiftning – Regler som styr användning och hantering av kemikalier.
• Reach-förordningen – EU-reglering för registrering och hantering av kemikalier.
• CLP-förordningen – Klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen.
• RoHS-direktivet – Begränsar farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.
• POP-förordningen – EU-lag som reglerar långlivade organiska föroreningar.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Förteckning över begränsade ämnen inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med viktig säkerhetsinformation om kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen med särskilt hög risk för hälsa eller miljö.
• SCIP – Databas som innehåller information om farliga ämnen i produkter.
• Biocidförordningen – EU-regler för hantering av biocidprodukter.
• Detergentförordningen – Regler för säker användning av rengöringsmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-standard för säkerhet på leksaksmarknaden.
• Förpackningsdirektivet – Regler för hantering, minimering och återvinning av avfall.
• VOC-direktivet – Kontroll av utsläpp från lösningsmedelsanvändning.
• Substitution – Ersättning av skadliga ämnen med mindre farliga alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen om gifter och deras påverkan på organismer.
• Ekotoxikologi – Studier av kemikaliers effekter på ekosystem och djurliv.
• Kemikalier – Ämnen med bestämd kemisk sammansättning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som kan utgöra en hälsorisk.
• Kemikalier i varor – Regler för användning av kemiska ämnen i produkter.
• PFAS – Fluorerade ämnen med beständiga och skadliga egenskaper.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Arbetsmiljöstandarder för miljö, hälsa och säkerhet.
• Kemikaliehantering – Processer för säker hantering och användning av kemikalier.
• Riskbedömning – Analys av potentiella risker vid kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra lagringsmetoder för kemiska ämnen.
• Kemikalieförteckning – Dokumentation över kemikalier som används i verksamheten.
• Miljöbalken – Svensk lag som reglerar miljöskydd och hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen och dess bevarande.
• Miljökonsult – Expert som ger råd om miljöfrågor och hållbarhet.
• Hållbarhet – Strävan efter ekonomisk, social och miljömässig balans.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan skada miljön och kräver tillsyn.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning av miljöpåverkan.
• Farligt avfall – Avfall som kräver speciell hantering för miljösäkerhet.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som kontrollerar efterlevnad av miljölagar.
• Miljömärkning – Certifiering som visar produktens miljövänliga egenskaper.
• BVD – Dokumentation om byggmaterialets miljöprestanda.
• Life Science – Område som studerar levande organismer och deras processer.