Vad är BVD?

BVD står för byggvarudeklaration och är ett dokument som innehåller detaljerad information om en byggprodukt. Den innehåller bland annat information om innehållet i produkten och hur produkten ska hanteras i bygg-, bruks- och rivningsfasen. Syftet med byggvarudeklarationer är att möjliggöra en hållbar och medveten användning av byggmaterial.

Genom att inkludera information om produktens livscykel, från tillverkning till rivning, kan en BVD bidra till att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Detta hjälper byggföretag och fastighetsägare att göra mer medvetna val när det gäller material och deras långsiktiga påverkan. En uppdaterad BVD ger också en bättre överblick över materialets innehåll, vilket är viktigt för både arbetsmiljö och återvinning i slutskedet av byggnadens livslängd.

Byggvarudeklaration (BVD) är en frivillig standard inom byggbranschen i Sverige och är inte ett lagkrav i sig. BVD utvecklas och förvaltas av organisationer och företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Den är en del av arbetet för att öka transparensen och säkerheten inom byggsektorn och stöder hållbar utveckling.

En produkts BVD redovisas vanligtvis i databaser som till exempel eBVD-systemet, Byggvarubedömningen, SundaHus och BASTA. Dessa databaser är tillgängliga för företag inom byggsektorn och används för att söka och jämföra produkter. BVD kan också finnas tillgänglig på tillverkarens eller leverantörens webbplats.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att ta fram en byggvarudeklaration. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Obligatoriska bestämmelser som företag måste uppfylla för laglig verksamhet.
• Compliance – Obligatoriska bestämmelser som företag måste uppfylla för laglig verksamhet.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som ansvarar för säkerhetsregler och riskbedömningar.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr produktion, hantering och användning av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-förordning för registrering, utvärdering och begränsning av kemikalier.
• CLP-förordningen – Regler för klassificering, märkning och paketering av kemikalier inom EU.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som minskar farliga ämnen i elektroniska produkter.
• POP-förordningen – Reglering av långlivade organiska föroreningar som påverkar miljön negativt.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen med specifika användningsbegränsningar inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger säkerhetsinformation och hanteringsråd för kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen av mycket hög oro, med stora hälso- och miljörisker.
• SCIP – Databas för att samla in information om farliga ämnen i produkter.
• Biocidförordningen – EU-reglering för godkännande och kontroll av biocidprodukter.
• Detergentförordningen – Regler som styr säkerhet och miljöpåverkan av tvättmedel och rengöringsmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-krav som säkerställer att leksaker är säkra för barn att använda.
• Förpackningsdirektivet – EU-regler som styr hantering och återvinning av förpackningar.
• Avfallsdirektivet – EU-riktlinjer för korrekt hantering, återvinning och minimering av avfall.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar i atmosfären.
• Substitution – Utbyte av farliga kemikalier mot säkrare alternativ inom produktion.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur gifter påverkar människor och andra levande organismer.
• Ekotoxikologi – Studier av kemikaliers inverkan på ekosystem och miljöorganismer.
• Kemikalier – Substanser med specifika kemiska egenskaper, användbara i olika processer.
• Farliga kemiska produkter – Produkter med kemikalier som kan vara skadliga för hälsa eller miljö.
• Kemikalier i varor – Reglering av kemikalier som finns i tillverkade och konsumerade produkter.
• PFAS – Beständiga och potentiellt skadliga fluorerade kemikalier som påverkar miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – (Environment, Health and Safety): Standarder för skydd av miljön, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Säker hantering och förvaring av kemikalier för att undvika olyckor och skador.
• Riskbedömning – Utvärdering av potentiella faror vid användning av kemiska ämnen.
• Kemikalieförvaring – Säker lagring av kemikalier för att skydda både människor och miljö.
• Kemikalieförteckning – Lista som dokumenterar alla kemikalier som används inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som fokuserar på skyddet av miljön och hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen, inklusive allt levande och icke-levande som vi påverkar.
• Miljökonsult – Professionell rådgivare inom miljöskydd och hållbarhetsfrågor för företag och organisationer.
• Hållbarhet – Strävan efter en balans mellan ekonomisk tillväxt, socialt ansvar och miljöskydd.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka betydande skador på miljön och kräver reglering.
• Egenkontroll – Företagets egen övervakning och hantering av sin miljöpåverkan och risker.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild hantering och deponering.
• Tillsynsmyndighet – Offentlig myndighet som ansvarar för att säkerställa efterlevnad av miljölagar.
• Miljömärkning – Symboler och certifikat som visar att en produkt är miljövänlig.
• Life Science – Tvärvetenskapligt fält som studerar livsprocesser, från cellnivå till hela ekosystem.