Vad är en kemikalieförteckning?

Kemikalieförteckning är en förteckning eller en lista över de kemikalier som används inom en verksamhet. Alla tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken, är skyldiga att ha en kemikalieförteckning. Det ingår som en del i verksamhetens egenkontroll. Även mindre verksamheter kan behöva upprätta en kemikalieförteckning.

Reglerna om detta finns i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Syftet med förteckningen är att få en överblick av de kemikalier som används och att den ska fungera som ett stöd för att bedöma risker för människors hälsa och miljö. Den är också ett underlag för arbete med substitution, det vill säga att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. Förteckningen kan föras på olika sätt, t.ex. i ett datorsystem eller i ett dokument. En välstrukturerad kemikalieförteckning kan också bidra till att identifiera möjligheter för att minska mängden kemikalier som används inom verksamheten, vilket kan leda till både kostnadsbesparingar och minskad miljöpåverkan.

Förteckningen ska bland annat innehålla information om produkternas namn, användning och hur mycket som används. Den ska även innehålla information om produkternas miljö- och hälsoskadlighet samt klassificeringar. Det är bra att regelbundet uppdatera kemikalieförteckningen så att den alltid är aktuell.

I samband med intern och extern revision är en uppdaterad kemikalieförteckning en förutsättning för att kunna påvisa att verksamheten följer gällande lagstiftning och regler. Genom att regelbundet granska och uppdatera sin kemikalieförteckning kan verksamheter säkerställa att de är proaktiva i sitt miljö- och hälsoarbete.

Länk till reglerna om verksamhetsutövares egenkontroll.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla de regelverk som miljöfarliga verksamheter omfattas av, bland annat krav på att upprätta en kemikalieförteckning. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Regler och lagar som företag måste följa för att uppfylla lagkrav.
• Compliance – Process för att säkerställa att verksamheten följer gällande lagar och regler.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som ansvarar för att implementera och övervaka kemikalieregler.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som reglerar hantering, tillverkning och användning av kemikalier i samhället.
• Reach-förordningen – EU-förordning som kontrollerar användning och riskbedömning av kemikalier.
• CLP-förordningen – Regler för att kemikalier ska klassificeras och märkas korrekt för säker hantering.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar farliga ämnen i elektronisk utrustning för att skydda hälsa och miljö.
• POP-förordningen – Regler för att minska spridningen av långlivade organiska miljögifter.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen som har restriktioner enligt Reach-lagstiftningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med viktig information om risker och säker hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som klassificeras som särskilt farliga för hälsa och miljö inom Reach.
• SCIP – EU-databas för att samla in information om farliga ämnen i produkter som säljs på marknaden.
• Biocidförordningen – Reglering som styr produktion och användning av biocidprodukter för att skydda mot skadliga organismer.
• Detergentförordningen – EU-lag som reglerar säkerheten hos tvätt- och rengöringsprodukter.
• Leksaksdirektivet – Säkerhetskrav som ställs på leksaker för att säkerställa barns säkerhet vid användning.
• Förpackningsdirektivet – Regler för att minska förpackningsavfall och uppmuntra återvinning inom EU.
• Avfallsdirektivet – Riktlinjer för hantering av avfall för att skydda miljön och främja återvinning.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar i luften.
• Substitution – Processen att ersätta farliga kemikalier med säkrare alternativ i produktion och användning.
• Toxikologi – Vetenskapen om gifter och deras effekter på levande organismer.
• Ekotoxikologi – Studier av hur kemiska ämnen påverkar djur, växter och ekosystem.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper, ofta använda i tillverkning och industriella processer.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller kemikalier med risker för hälsa eller miljö.
• Kemikalier i varor – Regler för kemikalier som används i konsumentprodukter och tillverkade varor.
• PFAS – Högfluorerade ämnen som är mycket beständiga och kan vara skadliga för hälsa och miljö.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagets arbete med att skydda miljön, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Processer och rutiner för säker hantering och förvaring av kemiska ämnen.
• Riskbedömning – Analys av risker som är kopplade till kemikalieanvändning inom verksamheten.
• Kemikalieförvaring – Säkra förvaringsmetoder för att minimera risker vid lagring av kemikalier.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som skyddar miljön och främjar hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen som vi är beroende av och måste bevara.
• Miljökonsult – Specialist som ger företag rådgivning om miljöfrågor och hållbar utveckling.
• Hållbarhet – Strävan efter balans mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål på lång sikt.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamheter som kan påverka miljön negativt och därför regleras hårt.
• Egenkontroll – Företagets övervakning och kontroll för att säkerställa att miljökrav följs.
• Farligt avfall – Avfall som utgör risk för miljön eller hälsan och kräver speciell hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar efterlevnaden av lagar inom miljö- och säkerhetsfrågor.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt uppfyller höga miljöstandarder.
• BVD – Byggvarudeklaration som redovisar ett materials miljöpåverkan genom hela dess livscykel.
• Life Science – Forskning om biologiska system och levande organismer, ofta kopplat till hälsa och medicin.