Vad är leksaksdirektivet?

Leksaksdirektivet är ett omfattande EU-direktiv som gäller för leksaker för barn. Den innehåller bland annat regler om kemikalier, brännbarhet, elsäkerhet, dokumentation och märkning. Syftet med leksaksdirektivet är att skydda barns hälsa och säkerhet. Kraven i leksaksdirektivet gäller för alla som tillhandahåller leksaker inom EU, det vill säga tillverkare, importörer och distributörer. Definitionen av leksaker är produkter utformade eller avsedda att användas för lek av barn under 14 år.

Kemiska ämnen i leksaker, får enligt leksaksdirektivet, inte utgöra någon hälsorisk när barn använder dem på det avsedda eller förutsebara sättet. Därför finns det vissa specifika krav på kemikalier i leksaksdirektivet, exempelvis:

• Flera ämnen har gränsvärden för hur mycket som får läcka ut från olika material i leksaken.
• Många allergiframkallande doftämnen är förbjudna eller kräver märkning.
• Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen är förbjudna i delar som barnet kan komma åt.
• Vissa ämnen har gränsvärden i leksaker som små barn kan stoppa i munnen eller är avsedda att stoppa i munnen.

Utöver kemikaliekraven finns regler om leksakers brännbarhet, bland annat att de inte ska bestå av material som är lättantändliga, vara explosiva eller innehålla flyktiga ämnen som kan antändas i luft. Det finns även krav på att leksaker ska var CE-märkta, att det ska finnas vissa dokument och krav på att det ska finnas varningar på förpackningen i vissa fall.

För att säkerställa effektiv efterlevnad av leksaksdirektivet, genomför EU regelbundna kontroller och revisioner av leksaker på EU marknaden. Dessa inspektioner fokuserar särskilt på kemikaliekraven i leksaksdirektivet, såsom gränsvärden för utlakning och förbud mot vissa allergiframkallande och cancerframkallande ämnen. Genom att prioritera överensstämmelse med leksaksdirektivet, kan tillverkare, importörer och distributörer inte bara undvika rättsliga konsekvenser, utan också bidra till en säkrare lekmiljö för barn inom hela EU.

Länk till direktivet om leksakers säkerhet och den svenska lagen om leksakers säkerhet.

Det finns flera regelverk som reglerar kemiska ämnen i leksaker och gäller parallellt med leksaksdirektivet, t.ex. Reach-förordningen, RoHS-direktivet, CLP-förordningen, POP-förordningen, Förpackningsdirektivet och Avfallsdirektivet.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att säkerställa att kraven i leksaksdirektivet uppfylls. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Obligatoriska lagar och regler som företag måste följa för att verka lagligt.
• Compliance – Företagets process för att följa och uppfylla lagar, regler och interna riktlinjer.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som hanterar reglering och övervakning av kemikaliesäkerhet.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som reglerar hur kemikalier får produceras, användas och marknadsföras.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering av kemikalier och bedömning av deras risker.
• CLP-förordningen – Klassificerings- och märkningsregler för att informera om kemikaliers farliga egenskaper.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar användningen av skadliga ämnen i elektroniska apparater.
• POP-förordningen – Regler för att kontrollera och begränsa långlivade organiska föroreningar som skadar miljön.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista med ämnen som har användningsbegränsningar inom EU enligt Reach.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger säkerhetsinformation om hantering, lagring och risker med kemikalier.
• SVHC-ämnen – Särskilt farliga ämnen som utgör risker för hälsa eller miljö, enligt Reach-lagstiftningen.
• SCIP – Databas där farliga ämnen i produkter registreras för att säkerställa transparens och efterlevnad.
• Biocidförordningen – EU-lag som reglerar användningen av biocidprodukter för att skydda hälsa och miljö.
• Detergentförordningen – Bestämmelser för säkerhet och miljöpåverkan hos tvätt- och rengöringsmedel inom EU.
• Förpackningsdirektivet – Regler som främjar minskning av förpackningsavfall och ökar återvinningen inom EU.
• Avfallsdirektivet – EU riktlinjer för hur avfall ska hanteras och återvinnas på ett miljövänligt sätt.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar som påverkar luftkvaliteten.
• Substitution – Att ersätta farliga kemikalier med säkrare alternativ i produktion eller processer.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur kemikalier och gifter påverkar levande organismer och deras hälsa.
• Ekotoxikologi – Forskning om kemikaliers effekter på miljön och ekosystemen i naturen.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper som används i produktion och industri.
• Farliga kemiska produkter – Kemikalier eller produkter som utgör risker för hälsa och miljö vid användning.
• Kemikalier i varor – Reglering av kemiska ämnen som ingår i konsumentprodukter och varor.
• PFAS – Beständiga ämnen som är svårnedbrytbara och kan vara skadliga för både hälsa och miljö.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsansvar för att skydda miljön, arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Rutiner och processer för säker användning och förvaring av kemikalier i en verksamhet.
• Riskbedömning – Utvärdering av risker kopplade till kemikalieanvändning för att förebygga olyckor och skador.
• Kemikalieförvaring – Säker förvaring av kemikalier för att minska riskerna för skador och olyckor.
• Kemikalieförteckning – En detaljerad lista över kemikalier som används i en specifik verksamhet eller process.
• Miljöbalken – Svensk lag som reglerar skyddet av naturen och främjar hållbar utveckling.
• Miljö – Vår naturliga omgivning som inkluderar mark, luft, vatten och levande organismer.
• Miljökonsult – Expert som ger råd om miljöfrågor och hållbarhet för företag och organisationer.
• Hållbarhet – Balans mellan ekonomisk utveckling, socialt ansvar och miljöskydd för långsiktig överlevnad.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan ha negativ påverkan på miljön och därför är hårt reglerad.
• Egenkontroll – Interna rutiner för att säkerställa att företaget följer miljölagar och regler.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild behandling och hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar och kontrollerar att företag följer gällande miljölagar och säkerhetsregler.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt tillverkas med hänsyn till miljön och hållbarhet.
• BVD – Dokumentation om byggmaterialets miljöpåverkan och hållbarhetsprofil under hela livscykeln.
• Life Science – Forskningsområde som studerar biologiska system och levande organismer, ofta kopplat till medicin och bioteknik.