Vad är miljöfarlig verksamhet?

Miljöfarlig verksamhet är ett begrepp som används i miljölagstiftningen. Det avser alla typer av verksamheter, t.ex. företag och organisationer, som kan ha en negativ påverkan på människors hälsa eller miljön. Det kan till exempel handla om negativ påverkan från buller, utsläpp till vatten, luft och mark.

Vilka verksamheter som är miljöfarliga står i Miljöprövningsförordning (2013:251). Exempel på miljöfarliga verksamheter är avfallsanläggningar, djurhållande lantbruk och olika typer av industrier som livsmedelsindustri eller färgindustri. Även vara mindre verksamheter som fordonstvättar och bilverkstäder kan vara miljöfarliga verksamheter. Beroende på verksamhetens omfattning eller miljöpåverkan, kan de vara tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga och prövas av olika myndigheter.

Miljöfarliga verksamheter behöver uppfylla vissa krav, till exempel krav på egenkontroll, kemikaliehantering eller att årligen lämna in en miljörapport. Verksamheter som är miljöfarliga får regelbundet tillsynsbesök och kontroller av tillsynsmyndigheter.

För att minimera riskerna med miljöfarlig verksamhet, är det avgörande att verksamhetsutövare genomför regelbunden egenkontroll och uppfyller kraven på kemikaliehantering, miljörapportering och andra relevanta bestämmelser. Tillsynsmyndigheterna övervakar miljöfarliga verksamheter genom regelbundna tillsynsbesök, inspektioner och kontroller, för att säkerställa att verksamheterna inte orsakar skada för människors hälsa eller miljön. Genom att prioritera miljöansvar och samarbeta med myndigheter, kan miljöfarliga verksamheter minska sin negativa miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla de regelverk som miljöfarliga verksamheter omfattas av. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Obligatoriska lagar och regler företag måste uppfylla för att följa lagstiftningen.
• Compliance – Företagets åtagande att följa lagar, regler och branschstandarder inom sin verksamhet.
• ECHA – EU myndighet för att övervaka säker användning och reglering av kemikalier.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr hur kemikalier produceras, hanteras och distribueras.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och kontroll av kemikalier för att minimera risker.
• CLP-förordningen – Regler som styr klassificering och märkning av kemikalier för att informera om faror.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar användningen av farliga ämnen i elektroniska produkter.
• POP-förordningen – Lagstiftning som reglerar långlivade organiska föroreningar med hög miljöpåverkan.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen med begränsad användning inom Reach-regelverket.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med viktig information om risker, faror och hanteringsmetoder för kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som klassificeras som särskilt farliga för hälsa och miljö enligt Reach.
• SCIP – Databas för att samla information om farliga ämnen i varor och produkter som säljs inom EU.
• Biocidförordningen – Regler för användning av biocidprodukter för att bekämpa skadliga organismer.
• Detergentförordningen – EU-lag som styr säkerhet och miljöpåverkan hos rengöringsprodukter.
• Leksaksdirektivet – Säkerhetsstandard för leksaker inom EU för att skydda barn från skador.
• Förpackningsdirektivet – Lagstiftning som reglerar hantering och återvinning av förpackningsmaterial.
• Avfallsdirektivet – Riktlinjer för hur avfall ska hanteras och återvinnas på ett miljövänligt sätt.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar i atmosfären.
• Substitution – Processen att ersätta farliga ämnen med säkrare och mer miljövänliga alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen som studerar giftiga ämnens effekter på människor, djur och växter.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar levande organismer och miljöns ekosystem.
• Kemikalier – Substanser med specifika kemiska egenskaper, vanligtvis använda i industriproduktion och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som kan skada hälsa eller miljö vid användning eller exponering.
• Kemikalier i varor – Reglering för kemikalier som används i tillverkade varor och konsumentprodukter.
• PFAS – Beständiga kemikalier som är svårnedbrytbara och kan orsaka långsiktiga miljöskador.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsansvar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Säkra rutiner för att hantera och lagra kemikalier i verksamheter.
• Riskbedömning – Process för att identifiera och bedöma potentiella risker med kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för att lagra kemikalier för att minimera risk för olyckor.
• Kemikalieförteckning – Lista över kemikalier som används och förvaras i en specifik verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som reglerar skyddet av miljön och naturresurser för hållbar utveckling.
• Miljö – Omgivningen, inklusive luft, mark och vatten, som påverkas av mänskliga aktiviteter.
• Miljökonsult – Specialist som ger råd till företag om miljöskydd och hållbarhetsstrategier.
• Hållbarhet – Strävan efter att balansera ekonomisk tillväxt, social rättvisa och miljöansvar.
• Egenkontroll – Företagets interna rutiner för att övervaka efterlevnad av miljölagstiftning.
• Farligt avfall – Avfall som kräver särskild hantering för att skydda miljö och hälsa.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar att verksamheter följer miljö- och säkerhetsregler.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt är producerad med hänsyn till miljön.
• BVD – Byggvarudeklaration som beskriver miljöpåverkan från byggmaterial under dess livscykel.
• Life Science – Forskning som studerar levande organismer och biologiska system, ofta inom medicin.