Vad är PFAS?

PFAS är en förkortning av Per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Det är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier med liknande kemisk struktur. Det finns tusentals olika PFAS-ämnen och många benämns med förkortningar som till exempel PFOA och PFOS. De framställs syntetiskt och finns inte naturligt i miljön, men hittas ändå i miljön över hela världen.

PFAS-ämnen har unika kemiska egenskaper som gör att de används i många olika produkter. De kan bland annat vara smuts-, vatten- och fettavvisande, klara höga temperaturer eller ha ytaktiva egenskaper. Därför kan man hitta dem i produkter som till exempel funktionskläder, skor, möbeltextilier, rengöringsmedel, smörjoljor och brandskum. Många platser i Sverige där man använt brandskum för brandsläckning, har PFAS föroreningar i marken.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser har fått mycket uppmärksamhet på grund av att de är mycket svårnedbrytbara i miljön och kan spridas långt, även till platser där de inte används. Vissa PFAS-ämnen är också skadliga för hälsan. De kan bland annat påverka reproduktionsförmågan och misstänks vara cancerframkallande. Många PFAS-ämnen är reglerade i olika regelverk som POP-förordningen, Reach bilaga XVII och kandidatförteckningen, men på EU-nivå finns i dag ett förslag om att begränsa PFAS-ämnen som grupp istället för att reglera specifika ämnen.

Strävan att begränsa PFAS-ämnen som grupp på EU-nivå markerar en viktig skiftning i hanteringen av dessa persistenta ämnen. Eftersom PFAS-ämnen ofta används i kombination i produkter, som till exempel i vatten- och smutsavvisande behandlingar av funktionskläder och möbeltextilier, kan en gruppvis reglering vara mer effektiv för att minimera deras miljö- och hälsoeffekter. En sådan förändring kan också stimulera utvecklingen av PFAS-fria alternativ, vilket i sin tur kan leda till en minskad spridning av PFAS i miljön och en reduktion av de hälsorisker som dessa substanser medför.

Du kan läsa mer om per- och polyfluorerade alkylsubstanser på Kemikalieinspektionens webbsida.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla de regelverk som gäller för PFAS-ämnen. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler som företag måste följa för att vara lagliga.
• Compliance – Företagets efterlevnad av externa lagar och interna riktlinjer.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som reglerar och övervakar säker kemikaliehantering.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr tillverkning, användning och lagring av kemikalier.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och utvärdering av kemiska ämnen.
• CLP-förordningen – Regler för hur kemikalier ska märkas och klassificeras enligt faror
• RoHS-direktivet – Begränsar farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter inom EU.
• POP-förordningen – EU-regler som kontrollerar långlivade organiska föroreningar med miljörisker.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över kemiska ämnen med begränsad användning i EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger information om faror och hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som anses särskilt farliga för hälsa och miljö inom Reach.
• SCIP – Databas där farliga ämnen i produkter måste registreras för transparens.
• Biocidförordningen – Lagstiftning som reglerar användningen av biocidprodukter i EU.
• Detergentförordningen – Regler som styr säkerheten hos tvätt- och rengöringsprodukter.
• Leksaksdirektivet – EU-lag som säkerställer att leksaker uppfyller säkerhetsstandarder för barn.
• Förpackningsdirektivet – Regler för att minska förpackningsavfall och främja återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-regler för hur avfall ska hanteras för att minska miljöpåverkan.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen för att skydda luftkvaliteten.
• Substitution – Att ersätta farliga kemikalier med säkrare och mer hållbara alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur kemikalier och gifter påverkar levande organismer.
• Ekotoxikologi – Studier om hur kemikalier påverkar ekosystem och levande varelser i miljön.
• Kemikalier – Ämnen med särskilda kemiska egenskaper som används inom industri och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Ämnen med särskilda kemiska egenskaper som används inom industri och forskning.
• Kemikalier i varor – Regler för vilka kemikalier som får användas i tillverkade produkter.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Säkra rutiner för användning, förvaring och hantering av kemikalier i verksamheter.
• Riskbedömning – Processen att identifiera och bedöma risker vid användning av kemiska ämnen.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för att förvara kemikalier och minska risker för olyckor.
• Kemikalieförteckning – En lista över alla kemikalier som används inom en verksamhet eller industri.
• Miljöbalken – Svensk miljölagstiftning som reglerar skyddet av naturen och främjar hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen och ekosystemen som påverkas av mänsklig aktivitet.
• Miljökonsult – Specialist som ger rådgivning inom miljöfrågor och hållbar utveckling för företag.
• Hållbarhet – Strävan efter balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer för framtiden.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka skada på miljön och därför är strikt reglerad.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att säkerställa efterlevnad av miljökrav.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller skadliga ämnen och kräver särskild hantering för att undvika skador.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som kontrollerar att verksamheter följer lagar om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt är tillverkad med hänsyn till miljön och hållbarhet.
• BVD – Certifiering som visar att en produkt är tillverkad med hänsyn till miljön och hållbarhet.
• Life Science – Fält som studerar levande organismer och biologiska system, ofta inom medicin och bioteknik.