Vad betyder regulatoriska krav?

Med regulatoriska krav menas de krav som ställs genom olika regelverk; lagar, förordningar, föreskrifter etc. Begreppet används ofta inom regelstyrda branscher som till exempel läkemedelsindustin, kemikalieindustrin eller inom finans. I sammanhanget kemikalier är det alltså de olika regelverken som finns för kemiska ämnen, kemiska produkter och för kemikalier i varor, till exempel Reach-förordningen, CLP-förordningen och Förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Det finns även andra lagstiftningar som rör kemikalier. Exempelvis regelverk om hantering och förvaring av kemikalier i miljölagstiftningen, arbetsmiljölagstiftningen och MSBs regelverk (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Regulatoriska krav kan även avse krav enligt olika standarder.

För att säkerställa efterlevnad av de komplexa regulatoriska kraven för kemikalier, krävs en kontinuerlig uppdatering av kunskapen om gällande lagstiftning, såsom Reach-förordningen och CLP-förordningen. Dessutom måste företag även beakta regulatoriska krav från andra områden, som miljö- och arbetsmiljölagstiftning, samt eventuella krav enligt specifika standarder. Genom att proaktivt hantera och integrera dessa regulatoriska krav i sin verksamhet, kan företag minimera risker, förbättra sin compliance och slutligen, bidra till en säkrare och mer hållbar kemikalieanvändning.

Regelverken kring kemikalier och kemikaliehantering är komplexa och ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla kraven. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Compliance – Processen att säkerställa att företag följer alla lagar och regler.
• ECHA – EU-myndighet som ansvarar för reglering och övervakning av kemikaliesäkerhet.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr produktion, lagring och användning av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och riskbedömning av kemikalier som används.
• CLP-förordningen – Regler för klassificering och märkning av kemikalier utifrån deras farlighet.
• RoHS-direktivet – EU-regler som begränsar farliga ämnen i elektroniska och elektriska produkter.
• POP-förordningen – Regler för att kontrollera långlivade organiska föroreningar som skadar miljön.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över kemiska ämnen med särskilda restriktioner enligt Reach.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som informerar om kemikaliers risker och säker hantering.
• SVHC-ämnen – Särskilt farliga ämnen som regleras strikt inom Reach-förordningen.
• SCIP – EU-databas där farliga ämnen i produkter måste registreras för transparens.
• Biocidförordningen – Lagstiftning som styr användning av biocidprodukter för att bekämpa skadliga organismer.
• Detergentförordningen – Regler för att säkerställa att tvätt- och rengöringsmedel är säkra att använda.
• Leksaksdirektivet – EU-standard som säkerställer att leksaker är säkra för barn att använda.
• Förpackningsdirektivet – Lagar som syftar till att minska mängden förpackningsavfall och främja återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-regler för hur avfall ska hanteras och återvinnas på ett hållbart sätt.
• VOC-direktivet – Begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen för att förbättra luftkvaliteten.
• Substitution – Att byta ut farliga kemikalier mot mindre skadliga alternativ i produkter.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur kemiska ämnen påverkar levande organismer och deras hälsa.
• Ekotoxikologi – Forskning om kemikaliers effekter på miljö och djur i ekosystemet.
• Kemikalier – Ämnen med definierade kemiska egenskaper, vanligtvis använda inom industri och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan vara skadliga för hälsa och miljö.
• Kemikalier i varor – Regler för att övervaka och begränsa kemikalier i tillverkade produkter.
• PFAS – Mycket beständiga ämnen som är svårnedbrytbara och utgör risk för hälsa och miljö.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagets ansvar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Säker hantering, lagring och transport av kemikalier för att minimera risker.
• Riskbedömning – Utvärdering av potentiella risker kopplade till användning av farliga ämnen.
• Kemikalieförvaring – Säkra förvaringsmetoder för att skydda miljö och hälsa vid lagring av kemikalier.
• Kemikalieförteckning – Dokumentation över alla kemikalier som används inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lag som skyddar naturen och reglerar hållbar utveckling.
• Miljö – Omgivningen som påverkas av mänsklig aktivitet och behöver skydd för att bevaras.
• Miljökonsult – Rådgivare som hjälper företag att uppfylla miljökrav och utveckla hållbara strategier.
• Hållbarhet – Balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer för långsiktig utveckling.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som riskerar att skada miljön och därför är hårt reglerad.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att säkerställa efterlevnad av miljölagar.
• Farligt avfall – Avfall som utgör risker för hälsa eller miljö och kräver särskild hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som kontrollerar att verksamheter följer lagar om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt är tillverkad med låg miljöpåverkan.
• BVD – Byggvarudeklaration som beskriver miljöpåverkan av ett byggmaterial under dess livscykel.
• Life Science – Forskningsområde som studerar biologiska system och levande organismer för medicinska syften.