Vad är säkerhetsdatablad (SDB)?

Säkerhetsdatablad, ofta förkortat SDB, är ett dokument som innehåller information om kemikaliers farliga egenskaper, risker och skyddsåtgärder som man behöver vidta när man använder produkten. Syftet med säkerhetsdatablad är att skydda människors hälsa och miljö och är ett viktigt verktyg för att säkerställa att kemikalier hanteras på ett säkert sätt. Företag som säljer kemiska produkter ska lämna säkerhetsdatablad till de som använder produkten i sitt arbete.

Reglerna om säkerhetsdatablad finns i den europeiska kemikalielagstiftningen Reach-förordningen. Där regleras bland annat vilka kemiska produkter som det ska finnas säkerhetsdatablad för, när man ska lämna säkerhetsdatablad och vad de ska innehålla. Det ska finnas 16 olika avsnitt som har obligatoriska rubriksättningar och ordningsföljder. Det är viktigt att säkerhetsdatabladen är tydliga, lättlästa och att de är skrivna på svenska. Säkerhetsdatabladen ska även uppdateras regelbundet.

De företag som använder eller förvarar farliga kemiska produkter i sin verksamhet ska se till att det finns säkerhetsdatablad tillgängliga för dessa produkter.

För att säkerställa en korrekt hantering av kemiska produkter är det avgörande att säkerhetsdatabladen är lättillgängliga och uppdaterade. Användare av farliga kemikalier bör alltid kontrollera att det finns giltiga säkerhetsdatablad för varje produkt, och att dessa är skrivna på svenska. Vidare bör företag som hanterar kemikalier regelbundet granska och uppdatera sina säkerhetsdatablad i enlighet med Reach-förordningens krav, för att säkerställa att all relevant information om risker och skyddsåtgärder finns tillgänglig för alla berörda parter.

Du kan läsa mer om säkerhetsdatablad på den europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) webbsida och i Kemikalieinspektionens faktablad om SDB.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla reglerna om säkerhetsdatablad. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Föreskrifter och lagar som företag måste följa för att verka lagligt.
• Compliance – Att säkerställa att verksamheten uppfyller gällande lagar och etiska standarder.
• ECHA – EU myndighet för reglering och säkerhet gällande kemikalier och deras användning.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr tillverkning, användning och distribution av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-lag för registrering, utvärdering och begränsning av kemiska ämnen.
• CLP-förordningen – Regler för hur kemikalier ska klassificeras, märkas och förpackas inom EU.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
• POP-förordningen – EU-lagstiftning för hantering av långlivade organiska miljögifter.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista med ämnen som har särskilda användningsbegränsningar i EU.
• SVHC-ämnen – Ämnen som anses ha särskilt allvarliga hälso- eller miljörisker.
• SCIP – EU-databas för farliga ämnen i varor som rapporteras av tillverkare.
• Biocidförordningen – EU-lag som reglerar godkännande och användning av biocidprodukter.
• Detergentförordningen – Regler som styr säkerheten och miljöpåverkan av rengöringsprodukter.
• Leksaksdirektivet – EU-standarder för att garantera säkerheten hos leksaker som säljs.
• Förpackningsdirektivet – EU-lagstiftning om hur förpackningar ska hanteras och återvinnas.
• Avfallsdirektivet – Riktlinjer för avfallshantering, inklusive minimering och återvinning inom EU.
• VOC-direktivet – EU-reglering som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen i luften.
• Substitution – Processen att ersätta skadliga ämnen med mindre farliga alternativ.
• Toxikologi – Studier av giftiga ämnen och deras påverkan på levande organismer.
• Ekotoxikologi – Vetenskapen om hur kemikalier påverkar djur, växter och ekosystem.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper som används i olika processer.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som kan innebära risker för hälsa eller miljö.
• Kemikalier i varor – Regler för kemiska ämnen som ingår i tillverkade produkter.
• PFAS – Persistenta kemikalier som är miljö- och hälsoskadliga på lång sikt.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda miljö, hälsa och säkerhet.
• Kemikaliehantering – Hantering av kemikalier på ett säkert och effektivt sätt inom verksamheter.
• Riskbedömning – Bedömning av potentiella risker som kemikalier kan innebära för hälsa och miljö.
• Kemikalieförvaring – Lagring av kemiska ämnen på ett säkert och kontrollerat sätt.
• Kemikalieförteckning – Lista över kemikalier som används och förvaras inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som reglerar miljöskydd och hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen och dess skydd för framtida generationer.
• Miljökonsult – Specialist som ger råd om miljöskydd och hållbara affärsmetoder.
• Hållbarhet – Strävan efter långsiktig balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan ha negativ påverkan på miljön och kräver tillsyn.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att minimera miljöpåverkan och följa regler.
• Farligt avfall – Avfall som kräver särskilda åtgärder för säker hantering och deponering.
• Tillsynsmyndighet – Offentlig myndighet som övervakar efterlevnad av miljö- och säkerhetslagar.
• Miljömärkning – Symboler och certifieringar som indikerar en produkts miljövänlighet.
• BVD – Dokumentation om ett byggmaterials miljöegenskaper och påverkan under livscykeln.
• Life Science – Forskningsområde som fokuserar på studier av levande organismer och biologiska processer.