Vad är SCIP?

SCIP är en förkortning för Substances of Concern In articles, as such or in complex objects (Products). Det är en databas som finns hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA, där tillverkare, leverantörer och distributörer lämnar information om varor som innehåller särskilt farliga ämnen. Reglerna om detta finns i EUs Avfallsdirektiv. Syftet med SCIP-databasen är att främja substitution av särskilt farliga ämnen och bidra till en bättre cirkulär ekonomi och materialåtervinning. Databasen underlättar för avfallhanterare att få information om farliga ämnen i varor och material. Alla som vill kan söka efter informationen i databasen, vilket gör det möjlig för konsumenter att undvika varor som innehåller ämnen på kandidatförteckningen.

Reglerna gäller för varor som släpps ut på marknaden i EU och som innehåller ett särskilt farligt ämne på kandidatförteckningen i en halt av mer än 0,1 viktprocent. Alla tillverkare, importör eller distributörer ska lämna informationen senast när varan släpps ut på marknaden. Informationen ska bland annat innehålla uppgifter om varans namn, vilket ämne på kandidatlistan som varan innehåller och i vilken del och material. Butiker och återförsäljare som enbart säljer varor direkt till konsumenter, är undantagna från kravet.

SCIP-databasen har en viktig funktion i att öka transparensen kring användningen av särskilt farliga ämnen i varor och produkter på marknaden. Genom att samla information om dessa ämnen i SCIP kan avfallshanterare enklare identifiera material som kräver särskilda försiktighetsåtgärder vid återvinning. Detta bidrar till att förbättra säkerheten vid hantering av avfall och underlättar processen för att separera och behandla farliga ämnen. SCIP-databasen spelar även en central roll i att driva fram substitutionen av dessa ämnen, då tillverkare och leverantörer uppmuntras att ersätta farliga kemikalier med säkrare alternativ för att minska sina rapporteringskrav och förbättra sin konkurrenskraft på marknaden.

Länk till SCIP-databasen.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla kraven om anmälan till SCIP. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler företag måste följa för att bedriva verksamhet lagligt.
• Compliance – Företagets åtgärder för att säkerställa efterlevnad av lagar och branschstandarder.
• ECHA – EU myndighet som reglerar kemikaliesäkerhet och övervakar kemikaliers påverkan på miljö och hälsa.
• Kemikalielagstiftning – Lagstiftning som kontrollerar tillverkning, användning och hantering av kemikalier.
• Reach-förordningen – EU-lag som styr registrering och utvärdering av kemikalier för att säkerställa säker användning.
• CLP-förordningen – Regler för att klassificera och märka kemikalier enligt deras farlighet.
• RoHS-direktivet – Begränsar användningen av skadliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
• POP-förordningen – EU-regler för att begränsa långlivade organiska föroreningar som skadar miljön.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen med användningsrestriktioner inom Reach-förordningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger information om faror och säker hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som klassificeras som särskilt farliga för hälsa och miljö inom Reach.
• Biocidförordningen – Regler för användning av biocidprodukter för att skydda mot skadliga organismer.
• Detergentförordningen – Lagar som styr säkerheten hos tvätt- och rengöringsmedel för att skydda konsumenter.
• Leksaksdirektivet – Säkerhetsstandarder för att säkerställa att leksaker är säkra att använda för barn.
• Förpackningsdirektivet – Lagar som främjar minskning av förpackningsavfall och ökad återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-regler som styr hantering och behandling av avfall för att minska miljöpåverkan.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen för att skydda luftkvaliteten.
• Substitution – Att ersätta skadliga kemikalier med mindre farliga eller mer miljövänliga alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur kemiska ämnen påverkar levande organismer och deras hälsa.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar ekosystem och de organismer som lever i dem.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper som används inom industrin och forskningen.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan skada hälsa eller miljö vid användning.
• Kemikalier i varor – Reglering för användning och kontroll av kemikalier i tillverkade produkter.
• PFAS – Högfluorerade ämnen som är mycket beständiga och skadliga för både miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder som skyddar miljön, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Rutiner för säker hantering och lagring av kemikalier i en verksamhet.
• Riskbedömning – Identifiering och analys av risker kopplade till kemikalieanvändning för att förebygga skador.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för att lagra kemikalier för att minimera risker och skydda miljön.
• Kemikalieförteckning – Dokumentation över alla kemikalier som används inom en specifik verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lag som reglerar miljöskydd och hållbar användning av naturresurser.
• Miljö – Den naturliga omgivningen som påverkas av mänsklig aktivitet och som måste skyddas.
• Miljökonsult – Expert som hjälper företag att uppfylla miljökrav och utveckla hållbara strategier.
• Hållbarhet – Långsiktig balans mellan ekonomisk, social och miljömässig utveckling för framtiden.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som riskerar att skada miljön och därför kräver strikt reglering.
• Egenkontroll – Företagets interna process för att övervaka att miljölagar och krav efterlevs.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild hantering för att skydda miljön.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som ansvarar för att kontrollera att verksamheter följer miljölagstiftning.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt tillverkats på ett miljövänligt sätt.
• BVD – Byggvarudeklaration som redogör för ett materials miljöpåverkan under dess livscykel.
• Life Science – Vetenskapligt område som studerar biologiska processer och levande organismer.