Vad är SVHC-ämnen?

SVHC-ämnen är ett begrepp som används inom EUs kemikalielagstiftning. SVHC står för Substances of Very High Concern och är ämnen som är särskilt farliga. Dessa ämnen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, t.ex. cancerframkallande, reproduktionsstörande eller långlivade och bioackumulerande.

På den europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) webbsida finns en lista med särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatförteckningen. Ämnen som finns listade i kandidatförteckningen är kandidater till att hamna på bilaga XIV, tillståndslistan, i Reach-förordningen och kan därmed bli tillståndspliktiga. Nya ämnen läggs kontinuerligt till i listan som uppdateras 2 gånger per år.

Det finns vissa regler kopplade till kandidatförteckningen. Bland annat ska tillverkare, importörer eller distributörer av produkter som innehåller ämnen på kandidatförteckningen i en halt över 0,1 viktprocent, lämna information till SCIP-databasen. De ska även lämna information till kunder om innehållet av särskilt farliga ämnen och hur produkten ska hanteras på ett säkert sätt.

SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern) är centrala i EUs strategi för att minska kemikalierisker, då de kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter. Genom att inkludera SVHC-ämnen i kandidatförteckningen och senare i bilaga XIV, vill EU främja övergången till säkrare kemikalier. Utöver lagstiftningens krav driver SVHC-ämnen innovation, då företag söker nya, miljövänligare alternativ för att undvika begränsningar, vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar och konkurrenskraftig marknad.

Länk till listan på ECHAs webbsida.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att ersätta SVHC-ämnen i sina produkter eller för att uppfylla kraven som är kopplade till kandidatförteckningen. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler som styr hur företag ska bedriva sin verksamhet på ett lagligt sätt.
• Compliance – Företagets efterlevnad av regler, lagar och interna riktlinjer för att undvika risker.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som övervakar och reglerar säker användning av kemikalier.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som styr produktion, hantering och användning av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och riskbedömning av kemikalier innan de används.
• CLP-förordningen – Regler för hur kemikalier ska klassificeras och märkas enligt deras farlighet.
• RoHS-direktivet – Begränsar skadliga ämnen i elektriska produkter för att skydda miljö och hälsa.
• POP-förordningen – Regler för att minimera användningen av långlivade organiska föroreningar i miljön.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista med ämnen som har specifika restriktioner enligt Reach-lagstiftningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med information om kemikaliers faror och hur de ska hanteras säkert.
• SCIP – EU-databas som samlar in information om farliga ämnen i produkter som säljs på marknaden.
• Biocidförordningen – Regler för att hantera biocidprodukter för att kontrollera skadliga organismer.
• Detergentförordningen – Lagar som säkerställer att rengöringsprodukter är säkra för användning och miljön.
• Leksaksdirektivet – EU-standarder för att säkerställa att leksaker är säkra för barn att använda.
• Förpackningsdirektivet – Regler som syftar till att minska mängden förpackningsavfall och främja återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-regler som styr hur avfall ska hanteras för att minska dess miljöpåverkan.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar för att skydda luftkvaliteten.
• Substitution – Ersättning av farliga kemikalier med säkrare och miljövänligare alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen som studerar hur giftiga ämnen påverkar levande organismer.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar djur, växter och ekosystem i miljön.
• Kemikalier – Ämnen med särskilda kemiska egenskaper, som används i tillverkning och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som kan orsaka hälsoskador eller miljörisker vid användning.
• Kemikalier i varor – Regler för att kontrollera kemikalier som används i tillverkade produkter.
• PFAS – Mycket beständiga kemikalier som är svårnedbrytbara och har skadliga effekter på miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Rutiner för att säkerställa att kemikalier används och förvaras på ett säkert sätt.
• Riskbedömning – Processen att identifiera och utvärdera potentiella risker med kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för att lagra kemikalier och minimera risken för olyckor och skador.
• Kemikalieförteckning – Dokumentation över alla kemikalier som används i en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som skyddar naturen och reglerar hållbar utveckling.
• Miljö – Den naturliga omgivningen som påverkas av mänsklig aktivitet och som behöver skyddas.
• Miljökonsult – Rådgivare som ger experthjälp för att förbättra företags miljöprestanda och hållbarhet.
• Hållbarhet – Strävan efter balans mellan ekonomisk tillväxt, socialt ansvar och miljöskydd.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka betydande skada på miljön och är därför strängt reglerad.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att följa miljö- och säkerhetsregler.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller skadliga ämnen och kräver särskild hantering för att skydda miljön.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som kontrollerar att företag och verksamheter följer lagstiftning om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt har producerats med hänsyn till miljön.
• BVD – Byggvarudeklaration som redovisar ett byggmaterials miljöpåverkan under dess livscykel.
• Life Science – Forskning om levande organismer och biologiska processer, ofta med medicinskt fokus.